#SISUMMIT17

Ger ökat delande mer hållbara städer?

27 november 2017

Via initiativet Sharing Cities Sweden ska Malmö, Göteborg, Stockholm och Umeå bana väg för ökat delande i svenska städer. På Social Innovation Summit fick vi veta mer om satsningen.

I ett samtal modererat av Åsa Minoz samtalade Per-Arne Nilsson från Malmö stad med Hossein Shahrokni från KTH och Susanne Elfors från Bagarmossen Resilience Centre.

Åsa Minoz gav inledningsvis en kort inblick i vad delningsekonomi är. Hon menade att området rymmer både möjligheter och utmaningar.

– Potentialen för delningsekonomi handlar bland annat om att tjäna eller spara pengar, att bättre hushålla med begränsade resurser och att främja mänskliga relationer. Men det är inte givet att potentialen realiseras, sa hon.

Begreppet Sharing Cities är känt internationellt och bland föregångarna finns bland annat städerna Seoul, Amsterdam och Göteborg. Sharing Cities Sweden samordnas av Kes McCormick från Lunds universitet och finansieras av Vinnova, som en del av den statliga satsningen Viable Cities. Projektet startade i augusti 2017, har en budget på totalt 130 miljoner kronor och kommer att pågå under tre år.

Malmö en delande stad
Malmö är en av satsningens städer och Per-Arne Nilsson, chef för stadsutveckling och strategi i Malmö stad, gav oss en liten inblick i vad som är på gång.

– Vi ställer oss frågan hur ska vi skapa välfärd för alla människor och samtidigt skapa en hållbar utveckling även för framtida generationer. Vårt mål är att bli Sveriges mest klimatsmarta stad och vi har satt upp tuffa klimatmål. Och för att vi ska kunna nå dessa mål är delningsekonomin ett viktigt medel, sa han.

En av utmaningarna i Malmö handlar om att få fram bostäder till alla. Genom att tänka hållbart från start vill Malmö stad testa om det går att bygga ”billigare” och med god kvalitet. Ett hållbart tankesätt ska vara rådande i det exempel som Per-Arne berättade om: 900 bostäder i området Sege Park.

– Om vi använder delningsekonomi från start så finns det goda möjligheter att nå fördelar och spara pengar. Vi hoppas att Sege Park kan bli ett exempel som kan förändra för framtiden. Arkitekten och byggherren kommer att ha ett tätt samarbete och vi kommer att arbeta aktivt med delning, bland annat via en gemensam delningscentral, sa Per-Arne Nilsson.

Delning i grannskapet
Det andra exemplet var Bagarmossen Resilience Center i Stockholm, som handlar om grannskapets väg till delningsekonomin. Deras ambition är att öka det lokala sociala kapitalet genom kunskap, närhet och tillit.

– Vi vill skapa större inflytande, ökad delaktighet och öka den kollektiva lösningsförmågan samt stärka människors hälsa. Att grannar talar med varandra, det är bra grejer, sa Susanne Elfors.

Ett lokalt manifest och en lokal mötesplats har skapats i Bagarmossen. Bland de satsningar och tjänster som hittills startats finns: hoffice (delat hemmakontor), cykelkök, klädbyte, grannsamverkan och bilpool.

– Vi vill skapa en mer levande stadsdel där man kan dela kontor, bil, lokaler och ytor med sina grannar, sa Susanne Elfors.

Samarbete kring idéer
I den efterföljande diskussionen framhöll Per-Arne vikten och styrkan i att underifrån-rörelser (som delningsekonomi ofta är) möter institutioner och samarbetar kring olika idéer och innovationer. Begrepp som ”commons” och ”commoning”, platsidentitet och stolthet flög också genom luften. Per-Arne menade att det vi ser nu är lite som en ”omvänd gröna vågen”, fast med andra förtecken.

Slutligen frågade Åsa Minoz vilka visioner våra talare har inför år 2022.

– Ett normskifte är nära, kanske har det redan hänt år 2022. Vi ser fler kvadrupelsamarbeten, mer delning och de sociala fördelarna detta ger, sa Hossein Shahrokni.

– År 2022 behöver man inte äga en bil. Det finns god tillgång på lådcyklar och det är ok att bruka marken runt våra lägenheter. Grannkontakten är god och vi är stolta över vår stadsdel, sa Susanne Elfors.

– Grannskapet och närområdet är viktigare än i dag. Tilliten och tryggheten har ökat i våra bostadsområden och vi har hittat fler lösningar över generationsgränserna, sa Per-Arne Nilsson.

Text: Lotta Solding
Bild: Gustaf Johansson