Psykiskt välbefinnande en förutsättning för hållbar utveckling

På kort tid och i snabb takt har vi kraftigt förändrat våra beteenden. Vi lever extremt uppkopplade liv. Samtidigt har vi inte hunnit skruva om befintliga strukturer. Många mår dåligt. Vi måste stärka människor och fokusera på våra inre förmågor för att möta de komplexa samhällsutmaningarna. Orkar vi inte ta hand om oss själva, kan vi inte ta hand om planeten.

I Sverige är ungefär 50 procent av alla sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa, och enligt OECD bedöms kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige uppgå till minst 200 miljarder kronor årligen. Studier som sammanställts av Folkhälsomyndigheten i Sverige visar dessutom att det psykiska välbefinnandet har försämrats som en konsekvens av pandemin. God hälsa och välbefinnande är listat som ett av FN:s globala mål i Agenda 2030, eftersom det är en central förutsättning för samhällens hållbara utveckling.

Givet den situation vi befinner oss i, är det inte hög tid att vi tar oss an hälsofrågan med nya perspektiv? Hur främjar vi psykisk hälsa och välbefinnande med innovativa grepp för ungdomar, i arbetslivet och för äldre? Hur designar vi stadsmiljöer som främjar välbefinnande och psykisk hälsa? Och vilka nya samarbeten och partnerskap behövs utforskas för att stärka arbetet med en av vår tids mest utmanande folkhälsofråga?

Under denna session bjuds ni in till ett utforskande samtal kring vikten av människors välbefinnande för att skapa en hållbar utveckling både för individen, organisationer och samhället. Utgångspunkten är att psykiskt välbefinnande stärker den gemensamma intelligensen och det innovativa samskapandet, ett värde som syns i ett samhälles välstånd, hållbarhet och livskraft.